25/08/2026 - Ekipa Diresaun Nasional Administrasaun Lojistika no Patrimoniu segunda ne'e Deskoka ba munisipiu Ainaro ho Kovalima hodi distribui material eskritóriu aleide nemos iha kovalima akompaña Diretor Diretor DMTC Kovalima ho funsionário hadia no pinta fila fali sinais tranzitu sira ne’ebé maka la mos ona iha estrada publiku

Kona-ba Ministru Transporte no Komunikasaun, Miguel Marques Gonçalves Manetelu
Miguel Marques Gonçalves Manetelu, moris iha loron 5 fulan Maiu tinan 1969 iha Maliana, Munisípiu Bobonaro. Miguel Marques Gonçalves Manetelu, hahú nia eskola Primária to’o pre-sekundária iha Maliana, hahu husi tinan 1977 to’o 1985. Husi tinan 1985 to’o tinan 1988, kontinua eskola Sekundária, iha SMA 1 Negeri Dili. Hafoin remata eskola Sekundaria iha Dili, kontinua ba eskola ensinu superior no hetan lisensiatura iha Engenaria Elétrika husi Udayana – Bali, Indonesia.
Iha Indonesia, Manetelu halo parte ba Movimentu Rezisténcia Nasional Estudantes Timor-Leste (RENETIL), desde organizasaun movimentu ne’e hahú. Iha tinan 2000, Manetelu Eleitu nu'udar Sekretáriu Jerál RENETIL, troka Fernando La-Sama de Araujo (Matebian), no okupa kargu Sekretariu Jeral RENETIL nian to’o tinan 2004.
Hahú husi 8 Agostu 2007, Manetelu simu kna'ar nu'udar Sekretáriu Estadu Juventude no Desportu. Mosu Remodelasaun Governasaun iha 2015, Manetelu simu fali kna'ar nu'udar Vise Ministru Solidariedade Sosial hahu husi loron 16 Fevereiru to’o termina mandatu iha loron 15 Setembru 2017.
Iha loron 1 fulan Jullu 2024, simu hikas knaar nudar Ministru Tranportes no Komunikasoens husi IX Governu Konstitusional to’o ohin loron.
Nu'udar Ativista, Manetelu dedika nia vida labarik no Joven nian ba luta libertasaun nasional iha rai laran no iha Indonézia, liu husi atividade Klandestina no Movimentu Estudantil nian. Nudar Polítiku, Manetelu halo parte ba Partidu Congresso Nacional de Reconstrução de Timor-Leste (CNRT) no husi ne’e, mak okupa kargu Públiku oin-oin, nudar Sekretáriu Estadu, Vise Ministru no Ministru husi IV Governu, V Governu, VI Governu ni IX Governu Konstitusional.
Iha Esperiensia Profesional, alende sai nu'udar Membru Governu, Manetelu mos nu'udar dosentes iha departementu Engineria nian husi Universidade Nasional Timor-Lorosa’e husi tinan 2001 to’o 2004. Entre tinan 2023 to’o 2007, nudar Asesór no koordenadór iha Presidênsia Repúblika hodi lidera no koordena ekipa Diálogo Nasional no Sekretáriu Ezekutivu ba Komisaun ba Asuntu Kuadros Rezisténcia. Entre tinan 2018 to’o 2020, Nu'udar Asesór ba Asuntu Juventude no Desportu iha Ministériu Edukasaun Juventude no Desportu.
Iha esperiensia organizasaun publikas no Privadus, alende organizasaun Rezistensia nian, Manetelu mós sai nu'udar Editór Jornal Vox Populi (atividade Imprensa durante períudu kampanha ba REFERENDUM) iha tinan 1999. Entre tinan 1999 to’o 2002, nu'udar Xefe Departementu Planeamentu iha Prezidium Juventude Loriku Aswain (PJLA) ne’ebe ikus mai transforma sai Konselho Nacional da Juventude de Timor-Leste (CNJTL). Sai Sekretario Jerl RENETIL husi tinan 2000 to’o 2004. Nudar fundador CNJTL, ikus mai eleitu sai Prezidente CNJTL iha primeiru kongressu transformasaun PJLA ba CNJTL nian husi tinan 2002 to’o 2007. Sai nu'udar Prezidente ba Confederação do Desporto de Timor-Leste (CDTL) husi tinan 2010 to’o 2011 no hahu husi tinan 2016 to’o ohin loron, nudar Prezidente Federação Shorinji-KEMPO Timor-Leste.
Ikus mai, tamba envolvimentu iha organizasaun rezisténsia nian, mak estadu atribui medalla ordem Nicolau Lobato, Grau II ba Manetelu, nu'udar rekoñesimentu ida ba nia partisipasaun iha prosesu luta ba libertasaun nasional.
Kompeténsia Ministru Tranportes no Komunikasoens
Ministru Transportes no Komunikasoens mak responsável ba konsesaun, ezekusaun, koordenasaun no avaliasaun polítika, ne'ebé define no aprova ona husi Konsellu Ministrus, ba área transportes no Komunikasoins.
Ministru Transportes no Komunikasoens mak iha kompeténsia atu propoin no ezekuta liña polítika Ministériu nian iha área transportes no Komunikasoens; formula, dezenvolve no asegura implementasaun no ezekusaun ba kuadru legál no reguladór setór transportes no Komunikasoens nian;
dezenvolve no regula atividade transportes no Komunikasoens nian, nune'e mós otimiza meiu komunikasaun; asegura koordenasaun setór transportes no estimula komplementaridade entre ninia modu oioin, nune'e mós sira-nia kompetitividade, atubele hadi'a satisfasaun utente sira nian; promove jestaun, nune'e mós adosaun normas téknikas no regulamentasaun kona-ba uzu públiku servisu komunikasaun nian; garante prestasaun servisu públiku telekomunikasaun nian no utilizasaun espasu rádiuelétriku, liuhusi emprezas públikas ka konsesaun prestasaun servisu públiku nian ba entidade privadu sira; mantein no dezenvolve sistema informasaun no supervizaun meteorolójiku no seismolójiku nasionál, inklui konstrusaun no manutensaun ninia infraestruturas; promove no koordena investigasaun sientífika no dezenvolvimentu teknolójiku iha área transportes terrestres, aéreus no marítimu ho karáter sivíl; estabelese mekanizmu kolaborasaun no koordenasaun ho órgaun Governu sira seluk ne'ebé iha responsabilidade ba áreas relevantes.
Servisu no organizmu hirak tuirmai Ministru Transportes no Komunikasoens maka sei tutela: Administrasaun Portu Timor-Leste (APORTIL, sigla iha lian portugés), Administrasaun Aeroportu no Navigasaun Aérea Timor-Leste, E.P. (ANATL E.P. sigla iha lian portugés), Autoridade Aviasaun Sivíl Timor-Leste (AACTL, sigla iha lian portugés), Autoridade Nasionál Komunikasaun (ANC, sigla iha lian portugés) no Ajénsia Teknolojia Informasaun no Komunikasaun, I.P. - TIC TIMOR
Under Construction
| Titulu | Data Publika | Data Taka | Asaun |
|---|---|---|---|
| No Data | |||

| Titulu | Data Publika | Asaun |
|---|---|---|
| Despacho No 347/IX-GOV/MTC/IV/2026 | 22 Jul 2026, 00:00 | Download |
| Despacho no 150/IX-GOV/MTC/III/2026 | 26 Mar 2026, 00:00 | Download |
| Despacho No 445/IX-GOV/GMTC/X/2025 | 10 Nov 2025, 00:00 | Download |
| Despacho No 096/IX-GOV/MTC/IV/2025 | 07 Apr 2025, 00:00 | Download |
| Ato administrativo que (1) Aprova o procedimento nos exatos termos em que está formulado, quanto a fac | 10 Oct 2024, 00:00 | Download |

Dadus seidauk iha!

| Titulu | Data Publika | Asaun |
|---|---|---|
| No Data | ||

Dadus seidauk iha!

Dadus seidauk iha!
Notísia
Notísia foun sira
Ministru Manetelu Enfatiza Kualidade Rekursu Umanu Sai Hanesan Fatór Determinante No Save Matadalan Atu Dezenvolve No Foti As Setór Aviasaun Sivíl Iha Timor-Leste.
angeran, Indonezia 27 Agostu 2026 – Ministru Transportes no Komunikasoens, Eng. Miguel Marques Gonçalves Manetelu partisipa iha serimónia graduasaun ba kadete ho RPL tinan akademiku 2026.
Ministru Manetelu kongratula graduadu nain tolu ne’e simu ona graduasaun iha eskola PPI Curug indonézia no husu ba bolseiru nain 23 ne’ebé halao hela estudu atu mantein disiplina aas, estuda maka'as, no hatudu hahalok di'ak nu'udar reprezentante Timor-Leste.
Hafoin partisipa iha serimonia graduasaun, Ministru Manetelu hamutuk ho delegasaun halo kedas enkontru kortézia ida ho Xefe Ajénsia Dezenvolvimentu Rekursu Umanu (BPSDM) ba Transporte iha Ministériu Transporte Repúblika Indonézia ho nia estrutura iha sala enkontru PPI Curug tangeran indonézia.
Bolseiru timoroan na’in tolu (3) husi ANATL, E.P. ne'ebé hetan apoiu husi Fundo de Desenvolvimento do Capital Humano (FDCH) susesu simu graduasaun iha nível Diploma IV (D4) ba área espesífiku Air Traffic Control (ATC) iha Politeknik Penerbangan Indonesia (PPI) Curug.
Liuhosi graduasaun ne’e Aumentu kualifikasaun husi nível Diploma III (D3) ba D4 ne'e nu'udar susesu boot ida hodi hametin kualidade operasionál no seguranza tráfegu aéreu iha Timor-Leste. Iha tempu hanesan, bolseiru timoroan na'in 23 seluk sei kontinua hela sira-nia estudu iha PPI Curug ba área téknika aviasaun sivíl oioin.
• Graduados D4 ATC (Na'in 3): Finaliza ho susesu sira-nia estensaun estudu husi D3 ba D4 ho espesializasaun Kontroladór Tráfegu Aéreu.
• Estudante Ativu (Na'in 23): Kontinua halao formasaun akadémika no téknika iha PPI Curug hodi prienxe nesesidade rekursu umanu aviasaun nian.
• Impaktu Estratégiku: Parseria entre ANATL, E.P., FDCH, no PPI Curug ne'e hakat ho firmeza hodi moderniza setór aviasaun nasionál.
Graduadu Marilya Z. Leong da Costa, agradese ba governu Timor-Leste, liuhosi Ministériu Transportes no Komunikasaun, ANATL, FDCH ne’ebé fó ona oportunidade ba sira hodi halao sira nia estudu iha PPI Curug indonézia, nia konsidera ida ne'e momentu importante ida ba sira.
Iha sorin seluk Diretór Politeknik penerbangan Indonesia Curug Capt. Megi Hudi Helmiadi, S.Si.T., M.A hatete PPI Curug sente onradu nu'udar instituisaun ida bele sai hanesan fatin aprendijazen ba bolseiru Timor-Leste hodi mai aprende.
"Ba PPI Curug, liu-liu ba Indonézia, hanesan onra ida atu bele sai instituisaun ida hodi fasilita edukasaun ne’ebé presiza, liu-liu iha mundu aviasaun nian, ba ita-nia maluk sira husi Timor Leste. Presiza mós nota katak PPI Curug estabelese ona dezde 1992. ida-ne'e hanesan prova ida, katak ami nia graduadu sira iha fatin hotu-hotu, iha mundu tomak, agora daudaun balu servisu iha aviaun sira hanesan Japaun airline, Taiwan airlines, emirates airlines no seluk tan iha mundu aviasaun nian, sira barak maka servisu iha airlines sira ne'eb'e famozu ona. durante ne'e Estudante sira ne’e partisipa mós iha kursu sira seluk, iha enjeñaria aviaun nian no seluk tan. Hein katak depois, sira remata estudu iha PPI Curug sira sei fila fali ba Timor-Leste bele kontribui ba iha dezenvolvimentu iha setór aviasaun iha Timor-Leste, ami mós envolve sira iha atividade hotu-hotu Espera katak, bele sai útil iha futuru”dehan Diretór Politeknik penerbangan Indonesia Curug Capt. Megi Hudi Helmiadi, S.Si.T., M.A.
Ministru Manetelu hatete governu Timor-Leste liuhosi ANATL, FDCH kontinua hametin Kooperasaun ho Politeknik Penerbangan Indonesia (PPI) Curug indonézia foku liu ba kapasitasaun rekursu umanu no dezenvolvimentu setór aviasaun sivíl nian iha Timor-Leste.
Total estudante ativu nain rua nulu resin tolu (23) ne’ebé halao hela estudu iha departement Téknik Mekanika aeroportu turma sanulu resin neen (angkatan 16) nain (6) nivél 2, turma (Angkatan 17) nain (4) nivél 1, operasaun aeroportu turma 21 (angkatan 21) nain (6) nivél 1. eronautical Information Service (AIS) turma 16, (Angkatan 18) nain ( nivel nain rua (2) ne’ebé oras ne’e dadaun halao hela estajiu.
Politeknik Penerbangan Indonesia Curug (PPI Curug) mak instituisaun ensinu superior ofisiál ida ne'ebé iha Kementerian Perhubungan Repúblika Indonézia nia okos, foku liu ba edukasaun no formasaun iha área aviasaun sivíl.
Programa Edukasaun: Jere programa estudu diploma aviasaun oioin hanesan Pilotu, Téknika Konstrusaun no Pista, Téknika Navegasaun Aérea, Tráfegu Aéreu (Air Traffic Control), to'o Jestaun Salavamentu Asidente Aviasaun nian.
Fasilidade Formasaun: Kompletu ho infraestrutura no ekipamentu apoiu aviasaun nian, inklui simuladór aviaun, ekipamentu navegasaun, no mós aeroportu ka pista rasik ba nesesidade prátika no treinamentu nian.
“Ha’u hakarak hato’o apresiasaun espesiál tanba kooperasaun entre ita-nia nasaun rua ne’e loke ona oportunidade ba jerasaun foin-sa’e Timor-Leste nian atu hetan koñesimentu, disiplina, esperiénsia, no padraun profisionál iha setór aviasaun sivíl. Ami fiar katak sira mai la’ós atu aprende de’it maibé lori mós esperansa no responsabilidade atu harii fali setór transporte iha Timor-Leste, partikularmente transporte aéreu ida ne'ebé modernu liu, seguru, no integradu” dehan Ministru Manetelu.
Ministru Manetelu afirma Iha prosesu ne’e, Indonézia nu’udar parseiru estratéjiku, iha esperiénsia, kapasidade, no prosimidade jeográfika no istórika ne’ebé krusiál ba Timor-Leste.
“Ami hakarak relasaun entre nasaun rua ne'e atu hametin la'ós de'it iha nivel governu nian maibé mós atu buras entre instituisaun sira, profisionál sira, akadémiku sira, instrutór sira, no jerasaun foun sira hosi nasaun rua ne'e. Ha'u fiar katak kooperasaun iha edukasaun no dezenvolvimentu rekursu umanu maka forma kooperasaun ida ne'ebé estratéjiku liu Infraestrutura bele harii iha tinan balun nia laran, maibé ita tenke harii kualidade rekursu umanu ho sustentável ba jerasaun sira tuir mai. Tanba ne’e, ha’u hein katak Politékniku Aviasaun Curug bele kontinua sai parseiru vital ba Timor Lorosa’e hodi prepara jerasaun profisionál tuir mai iha setór transporte aéreu. Lori Governu Repúblika Demokrátika Timor Lorosa'e nia naran no lori Ministériu Transporte no Komunikasaun nia naran hato'o dala ida tan ha'u nia agradesimentu no apresiasaun ba Governu Repúblika Indonézia, Kementerian Perhubungan, PPI Curug, dosente sira, instrutór sira ne'ebé fó ona apoiu ba bolseiru Timor-Leste”afirma Ministru Manetelu.
Ministru Manetelu fó sai katak iha futuru sei estabelese kooperasaun ho PPI Curug Indonézia iha setor transporte marítimu no terreste.
Kooperasaun ne'e visa atu hametin kapásidade, rekursu umanu, no infraestrutura.
PPI Curug Estasiona hanesan sentru formasaun boot ba pilotu, enjeñeiru, no tékniku aviasaun iha Indonézia.
Infraestrutura Spesiál: Uza Aeroportu Budiarto hanesan aeroportu rasik ba treinu semo aviaun nian, hamutuk ho simuladór aviaun modernu no hanggar boot ba manutensaun.
Sistema Estudu: Adota sistema semi-militár no dormitóriu (asrama) ba kadetes (taruna/taruni) sira atu treinu disiplina no profesional
BATIC 2026 Foku Liu Ba Estratejia Konstrusaun Ekosistema Infrastruktura Dijitál
Bali, 25 Agostu 2026 – Delegasaun Timor-Leste liuhosi Prezidente Konsellu Jerál Kabu Timor-Leste. Empreza Públika (CTL.E.P) Atuál Ministru Transportes no Komunikasaun, Eng. Miguel Marques Gonçalves Manetelu ho delegasaun partisipa iha BATIC 2026 BATIC 2026 (Bali Annual Telkom International Conference)
Delegasaun ne’ebé akompaña Prezidente Konsellu Jerál Kabu Timor-Leste. Empreza Públika (CTL.E.P) kompostu husi, Kordenadór Jerál CTL.EP, Pedro Lay, Diretór Jerál Komunikasaun, Ambrosio Amaral, no Diretór DNIK, Pedro Amaral.
(Bali Annual Telkom International Conference) nu'udar edisaun da-11 husi konferénsia internasionál telekomunikasaun no ekosistema dijitál ne'ebé mehi husi Telin (subsidiária husi Telkom Indonesia). Eventu ne'e hala'o iha Bali International Convention Center (BICC), The Westin Resort, Nusa Dua, Bali, husi loron 24 to'o 28 Agostu 2026 ho tema 'Uniting Ecosystem to Drive Connected Progress'.
Eventu ne'e organiza husi Telin (Telkom Indonesia) iha Nusa Dua, Bali, Indonesia.
BATIC 2026 halibur partisipante no delegadu liu husi 2,700 husi nasaun 67 no kompañia 750 liu iha mundu tomak.
Partisipasaun husi CTL.EP iha eventu ne’e atu hetan esperensia ho nune’e iha futuru bele dezenvolve diak liutan CTL.EP
“Eventu ida ne’e ignitePRO Forum: laos deit halibur ema husi governante sira maibé mai mos husi emprezasriu sira, operadór no fornesimentu internet nebe iha kompania boot sir aiha ne’e, ohin iha ne ita akompaña aprezentasaun papél governu nia oinsa mak bele servisu hamutuk ho setór privadu ba dezenvolvimentu setór telekomunikasaun. CTL EP hanesan empresa foun ida ha’u mai ho delegasaun kontinua akompaña diskusaun ne’e hodi bele hetan esperensia ruma oinsa maka hamutuk ho ita nia parseiu sira iha setor telekomunikasaun bele dezenvolve CTL.EP oinsa para atu jere ita nia fibra ótika ne’e. Ohin ministériu dijitalizasaun indonezia nia halo aprezentasaun liu-liu parate governu nia halo saida sira halo regualmentu para atu fasilita dezenvolvimentu iha setor telekomunikasaun Ita akompana diskusaun ne’e oinsa makai ta uja teknolojia ne’e ba benefisiu ba ita nia moris, kria oportunidad foun, kria servisu foun bainhira ita uja sala teknoljia AI no sira seluk bele estraga fali ita nia sosiedade tanba ne’e husu ba joven sira nu’udar timor-oan atu fo hanoin ba malu uja teknoljia ne’e hodi aprende aumenta koñesimentu matenek iha area ne’e, uja teknolojia ba imi nia an hodi fó benefisiu ba ita nia sosiedade no ba ita nia nasaun ” dehan Prezidente CTL.EP, Eng. Miguel Marques Gonçalves Manetelu iha Nusa Dua Bali.
CEO Telkomcel Timor-Leste Benedictus Ardiyanto Priyo, hatete liuhosi eventu Atividade ida ne’e hanesan parte ida husi kontribuisaun husi Telkomcel no Telin Telkom Group hodi apoia indústria telekomunikasaun no klaru servisu telekomunikasaun iha Timor-Leste.
“Sebagai industri pendukung telekomunikasi kita mendukung program pemerintah bagaimana mengerakan dijital ekonomi tentunya conectivity menjadi kunci utama , conektivity memastikan realibilty, Affortability dan memastikan bahwa layanan akses konektin dari Timor-Leste ke dunia itu semakin bagus, murah dan juga semakin bermanfaat dan membawa dampak dan khususnya pertumbuhan ekonomi dan juga mendorong dijital ekonomi tentunya kegiatan batik bali annual telkom internasional conference merupakan event tahunan dari telin telkom group indonesia yang dihadiri saat ini lebih dari 2800 partisipa dari seluruh dunia tentunya ini hal yang baik untuk Timor-Leste, khususy CTL.EP, untuk bertemu para pemain telkom global, baik hold seller dan juga teknologi dunia oleh sebab itu berharap melalui kegiatan ini dari bagian kontribusi dari telkomcel dan telin telkom group untuk mendukung industri telekomunikasi dan tentunya layanan telekomunikasi di Timor-Leste sehingga membawa dampak seperti arahn pak menteri bagaimana Conectivity ini menjadi dampak pertubuhan dijital literasi di Timor-Leste”hatete CEO Telkomcel Timor-Leste Benedictus Ardiyanto Priyo.
(Bali Annual Telkom International Conference) Foku ba nesesidade bande-larga no konektividade ne'ebé sa'e ho lalais tanba dezenvolvimentu AI, liu-liu investimentu iha kabu okos tasi (subsea cables) no data centers.
Sesaun spesializadu ne'ebé diskute kona-ba seguransa infrastruktura dijitál, sistema autónomu, no operasaun dijitál ne'ebé bele konfia. Koleborasaun Ekosistema: Haforsa parseira entre operadór telekomunikasaun tradisional, providór nuvem (cloud), teknolojia foun, no reguladór sira.









